Gå till innehållet

Linköping antar nytt arkitekturprogram

Linköping kommunfullmäktige har antagit ett arkitekturprogram med stadsbyggnadsprinciper som nu ska gälla alla kommunens projekt. Gestaltningsprogram kopplade till detaljplaner ska skrotas och större ansvar för estetiska beslut läggs på bygglovsavdelningen.

Kommunfullmäktige i Linköping antog den 12 december ett arkitekturprogram för Linköping. Fullmäktige fattade tre beslut; att tio stadsbyggnadspriciper nu ska vara utgångspunkten för alla projekt som byggs i innerstaden, att det offentliga byggandet ska gå före och vara föredömligt samt att alla markanvisningstävlingar har kvalitetskrav.

– En anmärkningsvärt lång stund ägnades åt en arkitekturdiskussion under kommunfullmäktige, det var riktigt roligt, säger stadsarkitekten i Linköping, Johanna Wiklander.

Hon är nöjd med programmet och beskriver några viktiga punkter i de stadsbyggnadsprinciper som fullmäktige nu fattat beslut om. Utgångspunkten är den klassiska staden och Vitruvius devis om att god arkitektur ska vara vacker, hållfast och funktionell.

– Vi säger att arkitekturen och stadsbyggandet ska vara berörande, robust och användbar. Först när de tre egenskaperna agerar samtidigt kan vi börja diskutera kvalitet. Vi ska komma bort från idén om att arkitekter bara jobbar med gestaltning, säger Johanna Wiklander.

I utvecklingsplanen för Linköpings innerstad, som antogs i juni 2016, hade några olika stadsbyggnadsprinciper formulerats. Det var där som behovet av ett arkitekturprogram identifierades för att fördjupa diskussionen om kvalitet i det nya som ska byggas.

Nytt arkitekturprogram för Linköping

I och med beslutet om arkitekturprogrammet ska nu alla projekt i Linköping, både kommunens egna och de som kommer utifrån, svara mot tre frågor: Hur projektet bidrar till staden som helhet, hur projektet samverkar med sin omgivning och hur de beskriver en arkitektonisk idé eller stadsbyggnadsidé.

En undran som kommit upp under processen är hur kommunen ska ha råd med den höga kvaliteten i det offentliga byggandet.

– Svaret på det är att genom att ställa de här viktiga frågorna tidigt ska vi kunna nå högre kvalitet utan att det är kostnadsdrivande. Allt det här baseras på att vi är djupt förankrade i tron att ett projekt som är väl formulerat från början blir också mycket bättre på slutet. När det är hafsigt från början så landar man sällan bra, säger Johanna Wiklander.

Innan programmet togs upp i fullmäktige hade synpunkter från både allmänhet och remissinstanser tagits tillvara. En stadsbyggnadsprincip som handlar om grönska i stadsrummet, som stöd för både vistelsemiljöer och för ekosystemtjänsterna, har utvecklats efter samrådet.  Länsstyrelsen ville se en tydligare koppling till riksintresset vilket ledde till en stadsbyggnadsprincip där kulturhistoriska lämningar lyfts fram som en viktig resurs och utgångspunkt när man bygger ny stad.

– Det kan vara kulturhistoriska byggnader men också en gammal mur, en allé eller ett dike som är bra att bygga vidare på, säger Johanna Wiklander.

Arkitekturprogrammet påverkar också vilka frågor som hanteras i detaljplanen och i bygglov. Större ansvar och befogenheter kring estetiska frågor ska läggas på bygglovshandläggarna. Därför behöver kommunen nu också stärka bygglovsavdelningen i kommunen.

– Vi gör det här programmet mycket för att undvika gestaltningsprogram kopplade till detaljplanerna i framtiden. De blir lätt omoderna, och hindrar ofta utveckling av ett bra projekt snarare än stöder det. Viktiga beslut kommer nu att tas på bygglov, och förhoppningsvis blir det också attraktivare att jobba där då, säger Johanna Wiklander.

Mer att läsa